Snabba tips

Är jättemegatrött idag, antar att vädret påverkar lite.. mina bästa tips för att kvickna till är därför vad jag bjuder på först idag. Ska sen försöka tillämpa dem på mig själv, haha..

• Ställ aldrig klockan på en tid FÖRE du måste gå upp. Det innebär att du snoozar och alltså kan somna om och i stället försova dig. Inte bra!
• Kliv upp direkt klockan ringer, hur segt det än är. Så länge du inte är i sängen är det bra. Ok om du sitter på toaletten och halvsover ett tag, men då är du i alla fall uppe.
• Klä på dig direkt, och skölj ansiktet med kallt vatten. Ta lite på handlederna med, det piggar upp.
• Bädda sängen direkt du gått upp, det sätter upp ett mentalt hinder att lägga sig igen. Dessutom ser det bra mycket trevligare ut med en bäddad säng.
• Drick lite vatten först av allt. Du behöver alltid återställa vätskebalansen efter sömn. Kaffe och te är vätskedrivande och gör inget gott i det syftet. Däremot kan du vakna till lite av koffeinet där i..
• Vädra gärna, frisk luft gör mycket för piggheten.

Sen kan det ju vara smart att INTE lägga sig klockan halv fyra på morgonen, vilket jag gjorde i natt.. så jag får skylla mig själv! Nu ska jag försöka kvickna till och senare kommer fler och framför allt mer intressanta inlägg.

 

Uppdrag Skaffa Bil

Kvällen har ägnats åt att skaffa en ny bil. Inte för att vår befintliga är trasig, den funkar, men den är allmänt skruttig, och sedan Peter varit och besiktigat den idag så kände vi att det inte är värt att slänga pengar och energi på att rusta upp den, utan det är bättre att köpa en annan som är skaplig. Med en pappa som köpt och sålt bilar i ca 40 år så är det ofta lite gnälligt. Vissa märken är dåliga, andra säljs till överpris, ytterligare andra säljs av ”fel person” och så vidare. Som sagt, det är lite gnälligt, men på ett för oss fördelaktigt sätt, eftersom att vi slipper komma hem med en bil som går sönder efter tre dagar eller som har en oseriös säljare etc.

Så vi har i alla fall hittat en ny bil. Kommit överens om pris och så vidare, och nu till det smått otroliga, som åtminstone JAG aldrig varit med om: Min pappa ska åka TÅG dit där bilen finns. Säljaren hämtar upp honom och de gör affären. Sen kör pappa hit bilen och åker hem i vår gamla och kör den till skroten, vars ägare han känner sedan jag var typ.. åtta år. HUR snällt är det på en skala? FRUKTANSVÄRT snällt av honom att ställa upp och åka tåg, genomföra affären (vi skriver över den på oss när han kommer hit med den..) och sen dessutom köra hit den OCH lämna iväg den gamla..

Det är smått sjukt att det kan gå så fort (i princip bara två dagar från att ett problem uppstår tills det är löst..) men vi är så klart väldigt glada. Det blir att städa bil imorgon alltså. För som alla småbarnsfamiljer så har vi ju en del ”diverse-saker” där i, haha.

Detta avslutar dagen. Och det är inget aprilskämt heller! Jag är inte mycket för sånt, kalla mig gärna tråkig men that’s me! Nu tänker jag kolla på Tre Kronor och spela Goldminer, sen är det sovdags! Ses imorgon!!

Veckans Bild

Än är det tid kvar för den som vill få en länk och sin bild i högra kanten på min blogg. Maila mig på Egomamma@hotmail.com med lite kort info om bilden samt en adress till en blogg om du har någon. Du får bilden och en länk till din blogg synlig i en vecka. Klockan 19.00 ikväll så väljer jag ut en bild och lägger upp den under kvällen. Sen är det fritt fram att skicka in bilder till nästa veckans Veckobild osv.

Varför ska du göra det? Tja, det är en kul grej, som kanske kan generera några besök till dig. Så varför inte?

Ridövning 4

Dags för en ny ridövning! Den här gången är det en av mina egna favoriter, nämligen tempoväxlingar. Att rida tempoväxlingar är bra för att få en bättre kommunikation mellan häst och ryttare, och för att hästen ska få tänka på arbetet och inte hinna spänna sig så mycket.

Det kräver också att ryttaren är koncentrerad och tänker framåt i stället för att sitta och kolla ner i manen.

Det roliga är att man varierar övningen väldigt enkelt genom att t ex rida zickzack mellan varje, varannan eller var tredje kona eller stolpe.

Att flytta på halten till ett hörn direkt efter galoppbommarna är också en form av förändring, eller att göra halt, trava några steg och sen göra halt i hörnet igen och komma fram i galopp över bommarna och sedan trava zickzack  är ett annat alternativ. Man får helt enkelt se vad som passar en själv bra.

Jag brukar lägga in volter i hörnen eller på stora mittvolten också, men det gör man som man vill. Tanken är i alla fall att man måste tänka framåt, och komma till det man vill med så små hjälper som möjligt. Det kommer att hjälpa till att öka lydnad och smidighet hos hästen, och förmågan att tänka framåt och fokusera, hos ryttaren. Utöver att hästen blir mer och mer lyhörd och känslig, förstås 🙂

Djurpolis i Sverige.. JA TACK!

”Svenska myndigheter är oerhört sega på att reagera. Allt ska malas igenom tonvis av kvarnar innan något händer. Som nu med den norska kvinnan som bara flyttat några mil, från Norge, där hon har djurförbud, till Sverige, där hon är som vem som helst, och kan föda upp, köpa och sälja hundar. Hundar som hon i Norge är förbjuden att ha pga den omfattning av djurplågeri som hon utsatt sina tidigare djur för.. (mer info om detta här) OM vi hade haft Djurpoliser i Sverige (som finns i många andra länder) så hade allt gått så mycket smidigare.

Då menar jag inte de ”Djurpoliser” som finns här redan. Där den vanliga polisen fått extra utbildning på djur. Utan RIKTIGA Djurpoliser. Som enbart arbetar med djurrättsfrågor. Och Domare som enbart arbetar med Djurrättsfrågor och Veterinärer som hjälper till att bedöma djurens status. Människor som brinner för djuren, människor som inte blundar eller backar för vad dom finner. Människor som i första hand arbetar för djurens rättigheter och i andra hand för vad de får i lönekuvertet. Det finns så många människor i vårt land som skulle passa för dessa arbetsuppgifter. men som inte får möjligheten.Då allt bara ska vara byråkrati och handla om pengar. Alltid dessa pengar.

Snabbt och smidigt ska det gå.  Drömscenariot är att det kommer in en anmälan om vanvård av djur. Djurpolisen rycker ut. Fotar, förhör på plats, tar djuret om det är det behovet och så upp i rätten inom högst 2 veckor. Och om det är grovt så tar man personen/personerna med sig direkt.

För hur det än är så måste det vara djurens rätt vi ska stötta. Inte dalta med människor som inga djur ska ha. Visst finns det människor som av oförstånd och bristande kunskaper skaffar djur. Men då får man utbilda dem. Så de lär sig hur man tar hand om djur.

Vi har många i vårt land som över huvud taget inga djur ska ha. Vi har människor som systematiskt utnyttjar de kryphål som finns i våra lagar. Är det något de lär sig snabbt så är det just att tolka lagarna efter sina egna huvuden. Och för sin egen vinning. Jag kommer aldrig att acceptera att värnlösa djur ska lida pga människors sjuka hjärnor. Dom har inte bett om att födas till ett liv i misär och ett liv där de blir plågade.

OM det hade gällt barn istället för djur. Då skulle det minsann bli ramaskri i media och bland myndighetspersoner. Men djur har inte den statusen. Och vi är tyvärr inte förskonade från djurplågare i vårt land. Även om vår Jordbruksminister gärna vill påvisa att så är fallet. Vi har inte en bra Djurskyddslag, vi har inte ett fungerande rättssystem för våra djur. Vi får fler och fler djur som far illa i vårt land. Ska vi tillåta det? Ska vi acceptera att våra djur får lida ?? NEJ ABSOLUT INTE !!!

Djurskyddslagen måste ändras så att den gynnar djuren. Inte människorna som systematiskt utnyttjar djuren för egen vinning. Efter att vänner till mig har skickat mail till landets alla riksdagsledamöten, all press, samtliga debattprogram, Länsstyrelsen m fl. så bemöts de i stort sett konstant med tystnad. Vad säger det om vårt samhälle? DET ÄR EN SKAM!! Och det är inte Ok…

När jag brinner för något ..då gör jag det tills jag kommit in i mål . Så jag tänker fortsätta att kämpa och köra med uttröttningsmetoden. Djuren kan inte själva föra sin talan. Alltså måste någon göra det för dom. Vi är många i landet som vet det och som gör det. Tyvärr har vi ingen makt att fatta beslut. Tyvärr måste vi få myndighetspersonerna som sitter med makten att förstå. Tyvärr är dom rätt tröga i sina handlingar. Och tyvärr är det våra djur som pga det får lida.”

♥Kopiera gärna det här inlägget och sprid det vidare, för våra djurs skull Länka då med länken nedan!!♥

Kopierat inlägg från min vän Carina Frohms blogg. Omarbetat till att passa min blogg, men vi delar åsikten!

Ur mitt fotoalbum: barnen

Eftersom jag inte mår så bra idag (migrän) så blir det lite simpla inlägg, och jag börjar med några bilder på kidsen. Lucas och Tim har varit riktiga linslöss genom åren 😀

 

 

 

 

 

 

 

Lucas morfar (min pappa) har alltid varit intresserad av motorer på alla sätt. Detta skulle så klart även visas för Lucas, och han har hunnit med att vara ägare till tre elbilar och en fyrhjuling och han är inte ens sju år fyllda.. Här är hans fyrhjuling som han fick av morfar, men som nu är såld då den är för liten. Det här kortet togs när han precis fått den. Han var då ungefär 3,5 år gammal..Han har i alla år åkt med sin morfar på hans stora fyrhjulingar och i traktorer osv, men denna var lite speciell då den var hans egen så klart.

 

Tim har alltid gillat att bada, och det här kortet tagit i januari 2010 visar väl det? Han ser ju allt annat än ledsen ut.. En skillnad mellan honom och Lucas är att det som Lucas tyckt var lagom temperatur på vattnet, är alldeles för kallt för Tim. Han skriker om det är så kallt. Jag fick omvärdera vad som var ”lagom” ganska ordentligt när jag fick Tim..

Lucas och Nemo var riktiga vänner.. Nemo lyssnade på vad Lucas sa, och här är de ute och leker i februari 2010. (Kortet är taget på en cykelväg, men det syns inte, haha..)

 

 

 

 

 

 

Tim har alltid varit lite av en linslus, och så fort det klickar så vill han peta på kameran och blir helt koncentrerad på var man är med kameran. Tre minuter innan den här bilden togs så var han jätteledsen. Men det kan man inte tro, eller hur? Bilden togs i februari 2010.

En god natt..

Nu är det strax sovdags här. Ut med Chappo en sväng bara, och sen är det hopp i säng. Jag ska göra mitt bästa för att undvika alla smaklösa aprilskämt imorgon, (eller ok, idag om man ska vara petig..) och kommer att blogga omlring lunch, är upptagen innan dess. Sen fyller jag på allt eftersom i vanlig ordning.
Tack till de dryga 300 besökare som hälsade på mig igår. Det är lite chockartat att så många väljer att hälsa på mig flera dagar i rad, men KUL!! Har ni önskemål på inlägg så underlättar det naturligtvis. Släng bara iväg en kommentar.
God natt!!

Att börja med ridning.. eller vilken hobby som helst

Jag fick en fråga av Sandlådemamman gällande när man ”ska” introducera hästar i ett barns liv. Det svar jag kan ge går egentligen att applicera på så gott som alla intressen, för jag tycker att när barnet visar intresse för något, så kan man också uppmuntra det genom att låta det testa om möjlighet finns. Vad gäller Lucas och hans ridning så är det så att han fick följa med mig när jag red, dels hos våra bekanta som har ett gäng Nordsvenskar som jag jobbat med i många år (premierat, tränat unghästar, ridit in och kört in samt assisterat vid olika tillfällen) och dels hos en medryttarhäst som jag hade ett tag, när vi bodde i Västerås. Där  min medryttarhäst stod så fanns en häst till, som Lucas ofta fick ta en tur på när vi ändå var där. Han tyckte att det var kul, och det tyckte så klart jag också, som den ”hästnörd” jag ändå är.

När jag själv började återuppta min regelbundna ridning för instruktör så passade jag också på att anmäla Lucas till en nybörjargrupp, och han red en termin mest för att han skulle se hur det var. Innan dess har han gått på fotbollsskola, eftersom han visat intresse för fotboll också. Här har vi inga fördomar om någon sport alls egentligen, utan det som Lucas är intresserad av, det får han också testa. Sen är det hans val, anser jag. Vill han rida seriöst, så får han det. Vill han spela fotboll så får han det. Personligen ser jag hellre att han rider eftersom jag hatar fotboll, men vill han syssla med det så visst får han det.

Jag tror nämligen att det är viktigt att man som förälder försöker stimulera sitt barn, inte bara till att hjälpa till hemma som jag redan nämnt, utan även att göra något värdefullt som kan lära barnet mer om värderingar, ansvar och kanske även hur man är en bra vän och en bra ”lagspelare”, lite beroende på vad man väljer att utöva. Hur som helst så är det, enligt mig, viktigt att barn och ungdomar har en sysselsättning som de uppskattar, som kanske i framtiden kan bli värdefull för dem. Man får ju många vänner genom hobbies, och man får ju också bättre självkänsla genom att lära sig saker och ha något att vara stolt över.

Precis NÄR man ska låta barn börja med hobbies, vad det än må vara, är svårt att sätta fingret på, men när det gäller ridning så brukar fyra år vara en vettig tid att börja eftersom att man då har utvecklat sin balans lite och kan förstå vad instruktören säger någorlunda. Visst kan man testa innan, men då tycker jag det räcker med t ex ponnyridning på en djurpark eller marknad etc, för att se om barnet ens vill sitta på en häst. Det kan faktiskt vara bra att låta barnet testa att sitta och kanske skritta lite också, på en trygg häst hos någon bekant eller kanske på mammas medryttarhäst etc, bara för att känna hur det känns, så att man inte får ett barn som skriker av rädsla på sin första riktiga lektion.

Så tycker jag. Och en sak till. Det kommer att dyka upp lite mer ”blandade” inlägg, för jag vet att vissa inte BARA vill läsa om hästar. Men det är ändå en betoning på hästar, det kommer det alltid att vara. Liksom på Scrapbooking, föräldraskap och åsikter. Jag är den jag är och dessa delar av mig kommer man aldrig att få bort 😀

Gulligt!

Igår kväll när Peter kom hem så fick jag något ovanligt för att vara honom. (Han är lite anti mot presenter utan anledning) Han hade köpt lite godis till mig, bara sådär. Två av mina favoritsorter hade han med sig hem, och när jag frågade varför, så var det för att jag hade varit på dåligt humör dagen innan.

Han är så gullig! Såna små saker gör så stor skillnad. Det hade varit så lätt att bara fastna i det negativa och sura ihop själv också, men i stället försöker han muntra upp mig.. Jag är glad att jag lyckats fånga just honom!

Brukar ni få små ”överraskningspresenter” som uppmuntran?

Galupy med en överraskningsblomma?

Att spamma eller inte spamma..

Jag fick en kommentar av en klok tjej, Matilda H. Hon frågade mig varför jag spammar om min blogg. Jag blev förvånad, eftersom jag själv inte upplever att jag spammar någon. Däremot återkommer jag ofta till vissa och kommenterar deras inlägg, och jag försöker att skriva relevanta saker till deras inlägg. Men det är klart att ibland blir det kanske inte jätterelevant utan en mer allmän kommentar.. Hur som helst, jag återkommer ofta till vissa bloggar eftersom att jag har en tanke att jag vill skaffa en regelbunden läsarkrets, människor som vill komma tillbaka för att de gillar det jag skriver och kan ta till sig lite av det jag bloggar om.

Tanken med Yezz Corner är att bloggen till stor del ska handla om hästar och ridsport eftersom jag själv har ägnat en stor del av mitt liv åt dessa fantastiska djur. Jag är 32 år gammal, och jag har hunnit få ganska exakt 28 års erfarenhet av hästar, ridning och allt runtomkring. Jag har ridit lektion regelbundet sedan jag var ungefär fyra år, jag har utbildat och tränat både unga och äldre hästar, min utbildning består av en hästskötarutbildning, som lett till flera trevliga hästjobb både inom Sverige och utomlands. Jag tror att det finns en del som jag kan dela med mig av, även om jag inte är en tävlingsmänniska.

Att leva med hästar runt sig är inte alldeles enkelt. Det är något som man måste lära sig. Hästar är stora djur, och de är potentiellt farliga om man inte behandlar dem rätt. Detta är något som man blivit bättre och bättre på att lära ut på ridskolorna idag, vilket är positivt. Men det finns oerhört många ryttare som knappt satt sin fot på en ridskola, kanske har man inte råd eller möjlighet att ta sig till en ridskola, eller så vill man inte. Många förknippar ridskolor med mobbande stallgäng och snobbiga skötare. Inte alldeles utan anledning, ska tilläggas. Sånt finns! Och det är synd att man inte motarbetar det mer, eftersom det i förlängningen resulterar i att man struntar i att komma till en plats där man lär sig saker på ett säkert sätt.

Jag vet att det är så. Jag känner folk som vägrar åka till en ridskola. På grund av stallgäng och snobbiga skötare. Osäkra människor orkar inte alltid ta strid eller känna sig iakttagna. Det är lättare att bara strunta i att åka till ridskolan. Hästar finns lite här och där.

Delvis för dessa människor vill jag att min blogg ska skrivas. Till alla de som inte har råd att ta ut en tränare varje vecka för att få bukt med hästens ovanor eller dumma beteenden. För att inspirera andra att följa sin dröm om att jobba med hästar, samtidigt som jag vill ge en REALISTISK bild av hur det kan bli. För att visa lite roliga sidor av hästlivet, men också tråkiga och sorgliga kanske.

Hästmänniskor kan i många fall vara väldigt dömande. Har du ”fel” ras på hästen så är den värdelös. Om du älskar en viss hästgren (t ex trav) så är du konstig, för det är ju inget kul. Har du inte de dyraste utrustningsdetaljerna så är du en fattiglapp. Och rider du dåligt en dag så borde du aldrig ha satt dig på en häst. Bakomliggande orsaker är inte intressanta.

Jag vill visa att det FINNS hästmänniskor som faktiskt STRUNTAR i vad det är för ras på hästen du rider. Som inte bryr sig om du har ett gammalt körträns att rida med, eller om du älskar en ”konstig” gren i ridsporten. Du får vara den du är. Jag har testat många hästraser, från Basjkir Curly till Frieser och ponnykorsningar, från fullblod till travare och från nordsvenskar till halvblod och shettisar. Jag har testat väldigt många ridsportgrenar också. Från trav och galopp (jo båda faktiskt!) till hoppning. Från voltige till gymkhana. Från akademisk ridning till western och islandsridning. Jag har ridit in, kört in, tömkört, lastat, skott och verkat, plåstrat om och lindat ben, suttit och vakat på djursjukhus och stått brevid när hästar fått avlivats. Jag tror jag täcker de flesta aspekterna av vad det innebär att hålla på med hästar. Från vardagsmockning till internationella tävlingar. Från sopning till att stängsla hagar.

Och jag vill dela med mig av det jag kan och vet. Och för att kunna göra det, så måste man ”spamma”. Visa att man finns. Bloggen innehåller annat än bara hästar,absolut. Men det är bara en liten del som inte har NÅGON hästanknytning. Och jag tror att mina hästerfarenheter speglar mina andra åsikter och mitt sätt i stort annars också. Så kanske kan även de inläggen vara lite kul att läsa för vissa.

Jag kommer aldrig att spamma med tävlingar, frågestunder eller annat. Däremot kommer jag att fortsätta relatera till mina egna erfarenheter på bloggar som jag känner har besökare som kan attraheras av mina inlägg. För att några fler ska hitta hit. Kanske. För att några ska återkomma. Ännu hellre 🙂

Nu vet ni varför jag skriver så ofta på vissa bloggar. Och varför jag envisas med att göra det dagligen. Jag skriver inte främst för mig själv. Jag vill skriva för fler. Och det står jag för!